I mars i år fick Boverket i uppdrag av regeringen att utreda nya undantagskrav för bygglov på altaner, solcellspaneler och solfångare samt för byte av färg, fasadbeklädnad och taktäckningsmaterial på andra än en- och tvåbostadshus. I samband med detta ska även kraven på anmälan ses över samt en definition för begreppet altan tas fram.
För några dagar sen kom den första delredovisningen som behandlar undantag av bygglov för altaner, definition av begreppet altan samt undantag för solcellspaneler och solfångare.
Altaner
Undantag från bygglov för altaner föreslås samordnas med de nuvarande undantagen för skärmtak, mur och plank vid skyddad uteplats. Dvs altaner i anslutning till en- och två bostadshus som utgör golv till en skyddad uteplats, vilka anordnas inom 3,6 meter från bostadshuset och tillsammans med mur och plank sammantaget inte har en höjd som överstiger 1,8 meter. Den får dessutom inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter. Om inte berörda grannar medger ett avsteg.
Definitionen av begreppet altan föreslås bli ”Upphöjd golvkonstruktion som utan att vara tak till byggnad är placerad på mark och avsedd att användas som uteplats”
Boverket föreslår dessutom att altaner som omfattas av undantag från krav på bygglov i likhet med skärmtak, murar och plank ska få strida mot detaljplan och områdesbestämmelser.
Solcellspaneler och solfångare
Undantag för solcellspaneler och solfångare föreslås gälla de som i sin utformning följer byggnadens form, även om de avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende. (Detta gäller inte för byggnader eller områden som betecknas som särkilt värdefulla.)
Undantaget gäller alla typer av byggnader men gällar endast solcellspaneler och solfångare som placeras utanpå byggnaden och som följer husets form. Det gäller alltså inte solcellspaneler som är uppvinklade eller som är integrerade i fasaden eller taket. (Boverket kommer att återkomma till denna typ längre fram i sin utredning.)
Ett komplext regelsystem
På senare år har den sedan länge inarbetade ordningen gällande bygglov frångåtts. Tidigare styrdes regelverket av en huvudregel (bygglovsplikt) och vissa undantag (ej bygglovspliktigt – ex friggeboden) Idag förekommer flertalet byggåtgärder som ligger i mellanzonen – ej bygglovspliktigt, men anmälan krävs. Det varierar också mellan åtgärderna vilka som får bryta mot gällande detaljplan och områdesbestämmelser samt vilka handlingar som kommunen kräver in.
I utredningen benämner Boverket denna utveckling som oroväckande. Systemet är komplext och svårt att förstå. Dessutom ställs det inte några kunskapskrav på den person som ansöker om bygglov vilket kan leda till misstag som i förlängningen blir kostsamma tillsynsingripande i efterhand.
Anledningen till min serie Bygglov – så här funkar det är just denna. Det blir mer och mer komplext att sätta sig in i alla regler och undantag. Inte bara för våra kunder och för privatpersoner utan också för oss arkitekter som förväntas vara experter på det här. Det ska bli spännande att följa Boverkets utredning vidare och se om det kommer en motreaktion mot detta.
Här kan du läsa hela Boverkets delredovisning.
Om ni gillar inlägget får ni gärna trycka på det lilla hjärtat nedan. Det ger mig en indikation på vilka ämnen och inlägg ni gillar mest. Ni har väl inte heller missat att följa Min Klockaregårds facebooksida och Min Klockaregård på Instagram?