Nu är den borta. Ladan. Eller den ligger i alla fall på marken. Delar av den har åkt iväg i containrar och resten väntar på sin tur.
Jag trodde nog att det skulle kännas ännu mer än det gjorde när sista delen la sig ner på marken idag. Lite sorgligt är det ju men när vi såg hur enkelt byggnaden vek sig så insåg även jag att den var i alldeles för dåligt skick. Vi hade inte kunnat rädda den. På köpet fick vi en helt ny utsikt över fältet i söder.
Nu sparar vi valda delar som fönster, lite timmer och grundstenarna och så låter vi ladan leva vidare fast i en annan skepnad. Det är dags för en ny årsring på den här gården.
Vi har filmat rivningen och jag hoppas kunna visa valda delar här inom kort men här kommer lite foton till att börja med:
Ladan som den såg ut för några år sen.
Det krävs lite maskiner för att lägga ner en så här stor byggnad på marken.
Efter rivningsdag nummer ett såg det ut så här.
Efter rivningsdag två – bara en liten bit tak som fortfarande inte har lagt sig ner.
Pappa och jag gjorde en insats och hjälpte till att plocka av pannorna som inte får följa med i containrarna som är avsedda till trä.
Idag kom också häckplantor på posten och så har det börjat växa fram ett staket. Det händer mycket runt huset just nu!
1