Tillgänglighet – vilka krav gäller?

Det sista inlägget i min serie om bygglov kommer handla om tillgänglighet.

Vad är tillgänglighet?

När vi pratar om tillgänglighet i byggsammanhang menar vi tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och/eller orienteringsförmåga.

Det kan till exempel handla om nedsatt funktion i armar och ben eller dålig balans. Personer som sitter i rullstol eller går med käpp till exempel. Nedsatt orienteringsförmåga innebär ofta syn- eller hörselnedsättning. Det kan också handla om en utvecklingsstörning eller hjärnskada.

Att utforma tillgängliga miljöer betyder alltså att vi ger alla människor samma möjlighet att röra sig och använda de byggnader och miljöer vi skapar. Alla ska ha möjlighet att delta i samhället på lika villkor. Låter självklart eller hur?

Vem är ansvarig?

Det är som vanligt byggherrens ansvar att se till att reglerna och kraven i PBL (Plan- och bygglagen) och PBF (Plan- och byggförordningen) uppfylls. I BBR finns tillämpningsregler som i sin tur hänvisar till standarder som kan vara till hjälp i utformningen. Här nedan finns ett utdrag från de övergripande kraven om tillgänglighet.

 

 

Vad granskar kommunen i ett bygglovsärende?

Kommunen granskar användbarheten av hela bostaden när de granskar ett bygglovsärende. Vid nybyggnad ska hela bottenplanet uppfylla alla krav på tillgänglighet enligt PBL. Till hjälp när arkitekter ritar och kommunens tjänstemän granskar finns olika typer av standarder. Den vanligaste vid bostadsutformning är SIS standard SS 91 42 21:2006. I den finns exempel på hur ett kök, badrum eller sovrum mm kan utföras för att alla krav ska uppfyllas. Standarden är inte tvingande utan det är tillåtet att hitta alternativa lösningar om även dem uppfyller alla krav och lagar.

 

tillgänglighet

Foto: Pixabay

Vanliga frågor

Vi har några återkommande frågor som vi i stort sett bollar i alla våra bygglovsärende som gäller nybyggnation. Här försöker jag besvara dem.

Får vi ha en trappa framför entrédörren?

Ja, det är tillåtet att ha trappa framför entrédörren. Ofta kan det vara bra rent byggnadstekniskt att ha lite högre sockel på huset för att skydda fasaden och väggen. Då krävs det trappsteg för att komma upp till dörren. Kravet från kommunerna* brukar vara att det i efterhand ska gå att visa att entrén på ett enkelt sätt kan göras tillgänglig.

Får vi ha en nivåskillnad på bottenplanet?

Svaret är ja. Men, en nivåskillnad måste tas upp av en ramp. Rampens lutning får inte överstiga 1:12 eller 8,3 % lutning. Det innebär i praktiken att för en nivåskillnad om 50 cm krävs en ramp som är sex meter lång. Detta är i stort sett alltid för skrymmande för att det på något sätt ska vara motiverat att sänka/höja någon del av bottenplanet. (Ett alternativ till ramp är en permanent monterad lyftplatta)

Frågan om nivåskillnad uppstår oftast vid ombyggnation av 40- och 50-talshusen som gärna ligger en halvtrappa över marknivån. Rent arkitektoniskt tycker vi ofta att det vid en tillbyggnad skulle vara välgörande att kunna ”trappa ner” och möta trädgården. Detta är inte tillåtet enligt lagen. Frågan är om lagarna gällande tillgänglighet i vissa fall skulle ses över och ställas emot andra värderingar gällande vår byggda miljö. Men detta är ett helt annat inlägg.

Varför får vi inte ha pardörr till altanen?

Det är självklart tillåtet med en pardörr till altanen (eller i entrén) men det finns några saker att tänka på. En pardörr har ofta gångdörrar som är smalare än en vanlig enkeldörr. Det finns ett krav på öppningsmått (när dörren står helt uppställd) på 0,8 för entrédörrar och 0,76 för övriga dörrar. Detta kräver ofta en gångdörr som är en meter bred i entrén och nittio cm bred i övriga dörrar. Pardörrar som ofta är 1,4-1,8 meter breda har därmed för smala gångdörrar. Det finns dock lösningar. En pardörr utan mittstolpe och som enkelt kan öppnas** även av personer med nedsatt rörelseförmåga är godkänd i tillgänglighetssynpunkt.

 

Tillgänglighet vid ombyggnad

För det första är begreppet ombyggnad inte helt lätt. En ombyggnad är en form av en ändring av en byggnad. Skillnaden mellan en ombyggnad och en ändring är omfattningen av åtgärden. En ombyggnad betecknas som en omfattande ändring som påverkar en väsentlig del av byggnaden. En ändring är en mer begränsad åtgärd.

Vid ändring ställs krav för enbart den åtgärden som utförs. Vid ombyggnad kan krav ställas på hela byggnaden. Kraven kan dock modifieras med hänsyn till följande:

  • ändringens omfattning,
  • byggnadens förutsättningar,
  • varsamhetskravet och
  • förvanskningsförbudet.

Det handlar alltså om en bedömning från fall till fall. Men enkelt uttryckt så betyder det att bygger man exempelvis om köket så åtar man sig att göra det tillgängligt. Detsamma gäller badrum. I många fall handlar det då om stora byggåtgärder eftersom ett tillgängligt badrum kräver utrymme.

Finns det undantag?

Ja, det finns några undantag från kraven på tillgänglighet.

Fritidshus med högst två bostäder behöver inte vara tillgängliga.  Ett fritidshus brukar definieras som ett småhus som inte är inrättat för helårsboende. Detsamma gäller för Attefallshusen. Är de avsedda för permanentboende ska de uppfylla kraven, i annat fall går det att göra undantag.

Arbetslokaler behöver inte vara tillgängliga om det är obefogat. Dvs, om arbetet kräver full rörelse- och orienteringskapacitet. Ett exempel kan vara tung industri. Ofta blir fallet att delar av arbetslokalen friskrivs medan andra delar som kontor, personalrum etc ska uppfylla kraven.

Entrén till ett en- eller tvåbostadshus behöver inte heller vara tillgängligt om det med hänsyn till terrängen inte är rimligt. Undantaget gäller inte insidan på bostaden.

 

 

Jag har endast jobbat mot ett fåtal kommuner, och då främst Växjö kommun, och kan inte go i god för att detta gäller i hela Sverige. Det bästa är som vanligt att fråga först.

** Enkelt öppningsbar brukar definieras av att det sitter en spanjolett mitt på dörren som möjliggör öppning av båda dörrarna. (Annars är det vanligt med ett lås längst upp och längst ner på dörrbladet men det är med andra ord inte godkänt ur tillgänglighetssynpunkt).

Källa till detta inlägg är Boverket samt en intervju jag har gjort med en bygglovshandläggare på Växjö kommun.

Fler inlägg i denna serie finns här: Bygglov – så här funkar det

1

Inga kommentarer

Lämna gärna en kommentar!