Ibland slänger vi oss med begrepp som för oss är självklara men som kan vara förvirrande för den som inte är insatt. Prickmark är ett sånt begrepp och det tänkte jag förklara lite närmare i det här inlägget.

Kommunens begränsningar

I mina serier Bygglov – så här funkar det och Att bygga ett hus har jag skrivit mer om hur olika bestämmelser reglerar vad som får och inte får utföras på din fastighet. Kommunen ansvarar för att skapa en hållbar balans mellan olika samhällsintressen. De verktyg de då använder sig av är översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. Det är i bestämmelserna som kommunen kan göra begränsningar gällande var och vad som får byggas. Begränsningarna kan gälla storlek, höjd och utseende men de reglerar också ofta vilken del av fastigheten som får bebyggas. Detta med hjälp av bestämmelser om begränsning av markens utnyttjande.

Begränsning av markens utnyttjande

De två vanligaste begränsningarna av markens utnyttjande är prickmark och korsmark. Prickmark reglerar att marken inte får förses med byggnad och anges med ett fält som är prickat:

 

Prickmark

Prickad mark syns ofta i tomtgräns och reglerar hur nära gatan husen får ligga. 

Korsmark reglerar att endast komplementbyggnader (garage, bodar mm) får placeras inom området som på planen markeras med små kors:

 

Korsmark

 

Gemensamt för både prickad- och korsad mark är att betydelsen kan variera från plan till plan. Läs därför alltid planbestämmelserna (den tillhörande texten till detaljplaneillustrationen) noga!

Prickmark

Med bestämmelser om prickmark kan kommunen reglera att marken inte får förses med byggnad. Detta gäller såväl ovan som under marken. Detta kan alltså omfatta del av källare och överkragande balkong och inte bara en byggnad som står på marken. Men som sagt det är texten i planbestämmelserna som avgör vad som är tillåtet.

Värt att observera är att det i tidigare planbestämmelser ofta stod ”marken får ej bebyggas”. Ordet ”bebygga” har på senare tid fått en ny betydelse som innefattar även anläggningar, till exempel parkeringsplatser. I senare planer har formuleringen ändrats till ”byggnad får inte uppföras” vilket tillåter parkering, lekplats mm.

Korsmark

Med bestämmelse om korsmark kan kommunen reglera att endast komplementbyggnader får placeras inom ett område. I planbestämmelsen kan kommunen även ange vilken typ av komplementbyggnad, exempelvis garage.

Korsmark reglerar enbart byggnader och innebär inte förbud mot andra typer av byggnadsverk exempelvis parkeringsplatser. Med formuleringen ”Endast komplementbyggnader får placeras” i planbestämmelsen avses alltså endast en begränsning av vilka typer av byggnader som får placeras på marken.

Lovbefriade åtgärder

Inga regler utan undantag. Vissa bygglovsbefriade åtgärder som exempelvis friggebodar och komplementbostadshus får strida mot bestämmelser i detaljplan. Sådana bygglovsbefriade åtgärder får därför placeras på prickmark eller korsmark oavsett vad som står i planbestämmelserna.

 

Lämna gärna en kommentar!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.